Det krackelerar sakta.... Livet, jag...

Masken faller sönder

Smärta luktar illa... Den skrämmer bort människor

Skapar oro, ångest... Funderingar!

Jag försöker hålla ihop, vara stark

Men ärren gör sig påminda och jag får ingen vila

Tårarna, allt närmre hela tiden

Försöker le, vara trevlig, fungera

Men energin har tagit slut och jag vet inte hur jag fyller på

Vissa sår ska visst aldrig läka....

Orkar snart inte stå emot smärtan som vill ut

Vrålen som är instängda

Gråten som vill släppas fri

Det är bara en fråga om tid..