jag blir så trött.... Idag har jag ont i halsen- IGEN!!!!

Jag har inte tid med detta, kanske är det just därför jag drar på mig precis allt, jag hinner ju aldrig vila upp mig.. Dagarna går i raketfart och timmarna är uppbokade i princip dygnet runt.. Att sova, det gör jag bara för att jag måste, inte för att jag har tid eller vill..

Speedad kan man kanske säga om hur det är att vara Malin just nu.. Försöker hinna med trevliga saker med, som att träffa  vänner, träna och gå promenader i det fina vårvädret... Men det är nästa omöjligt att få ihop allt och det är definitift omöjligt att få ihop allt utan att ha dåligt samvete för allt man unnar sig att göra..

Egentligen behöver nog kroppen vila, men när ska jag hinna?? Det blir en ond cirkel p.g.a brist på tid till återhämtning antar jag...

Idag är jag iaf ledig från praktiken, så nu blir det tvättning (var nog en månad sen sist, har 1 par rena trosor kvar!), plugg inför tenta samt sammanställning av seminarieuppgift, en promenad i solen och så hade jag ju gärna velat träna, får se hur det blir med den saken...

men Sålänge jag inte kommer igång med träningen så lär jag ju se ut som en strandad flodko, och det känns ju mindre upplyftande inför sommaren...

Inte känns det hälsosamt heller...

Men men...  Kommer en dag för allt, skiter i godiset nu iaf, alltid ett steg på väg!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Just nu spelas mest Melissa Horn och Winnerbäck i mina högtalare... Deras texter och sinnesstämmningen i melodierna innefattar rätt mycket av vad jag känner just nu... Jag känner mig kluven.. Jag känner mig som en jävla tonåring igen. Gick igen...

Det krackelerar sakta.... Livet, jag... Masken faller sönder Smärta luktar illa... Den skrämmer bort människor Skapar oro, ångest... Funderingar! Jag försöker hålla ihop, vara stark Men ärren gör sig påminda och jag får ingen vila Tårarna...

Längesedan jag bloggade här. Men jag återkommer, av någon anledning när livet är jobbigt, annars bloggar jag mest på emlinn.blogg.se. Dock är detta min första blogg och på något vis känns den mest hemma när livet inte är som det borde, när det händer...

Det vrider sig i mig... Känns som kugghjul i min kropp som krossar allt mjukt där inuti.. Ljuger jag för mig själv? Är det bättre att fly? Vart bottnar längtan? Vad är det som göder sorgen? Frågor utan svar... Jag vet inte! Hur lämnar m...

Inser att allt inte är så bra som jag önskar... När jag dödar SuperMario i frustration och önskar att det vore lika enkelt för mig att hoppa i lavan och återkomma med fem nya liv... När jag på promenaden i solen överväger att testa hur det känns ...