Jag har ett bekymmer... Jag lider av åldersnojja!

Och det handlar inte om stress efter hus och barn eller nåt sånt, ingen biologisk klocka som tickar!

Det är bara det att jag blivit så fruktansvärt uppmärksam om att jag kan bli gammal och dö...

Jag kan bli gammal, gammal tant, gumma, kärring, pensionär, gammal, gammal gammal..... Och det ger mig total panik!

Tänk om jag blir gammal och ensam?!

Tänk om jag blir gammal och bitter?

Tänk om jag inte kan gråta när jag blir gammal?

Tänk om jag kommer att bli en tant med fruktansvärt fula skor?!

Tänk om jag blir en tant med myggnät med spets på i fönstren och laxrosa och röda pelagoner....

Tänk om jag får barn som inte vill komma och hälsa på mig?

Tänk om jag blir en sån som går med rollator på ica och som folk suckar bakom i kön när jag inte hittar pengarna... för att händerna inte lyder och ögonen inte riktigt kan skilja på en krona och en femma...

Tänk om ingen vill krama mig när jag blir gammal? Tänk om ingen vill hålla min hand... Bekräfta mig som människa!

Tänk om andra friska människor tycker att jag är äcklig för att min hud är rynkig och tunn... För att mina ben och mina händer är torra och nariga...

Tänk om nån sätter in mig på piller som jag blir svag i benen av och faller och bryter lårbenshalsen och ingen hittar mig och jag får dö där...

Tänk om jag inte gjorde det jag ville i livet och döden blir en lång utdragen process... En väntan på frihet, en väntan på att slippa lidande...

Tänk om jag inte vill dö, men att processen gör att jag inte heller klarar av att leva... Hur vore det livet?

Tänk om jag inte klarar av att gå på toaletten själv... Tänk om jag måse ha blöja igen?! Tänk om jag skulle bli tvungen att sitta med en gammal blöja med kiss och bajs i, timma efter timma... Lukta skit, känna mig som skit!

Jag vill inte bli gammal!
Kära gode gud, låt mig aldrig bli så gammal.....

Och kära gode gud, ta hand om tanten som alla suckar bakom när hon ska betala... Och snälla gud, gör nåt åt den fula designen på tantskor och förnya myggnäten med spets alla tanter har kvar i sina fönster...

Och låt det finnas bra människor som jobbar på boenden som verkligen förstår vikten av värdighet och värdigt liv...

Och gör nåt åt alla förslappade muskler så människor som vill klarar av att ta hand om sig själva....

Ålderdomen är orättvis, att bli gammal är att livet tas ifrån en, funktion efter funktion, tills man igen är lika sårbar och utlämnad som när man var spädbarn... Skillnaden är att det inte finns någon mamma där att trösta, mata och älska mig... För när jag blir gammal, då kanske jag blir ensam, ensam och utlämnad till främlingar som inte bryr sig om mig!!

Tänk om min mormor gråter? Tänk om din mormor gråter?

Man får en bra start på dagen när man ringer sin pojkvän och han efter en kort stunds gäspande morgontrött säger:

"Vad är det för dag idag? torsdag, va skönt, då är du här imorgon!! "

Det känns bra!!! Mycket bra att vara där imorgon igen! Tror jag är mer där än här just nu.. Vi pratade lite om det igår, det känns som att när jag flyttar till samma stad så kommer vi nog inte sova ifrån varandra många nätter...

Helt galet att jag hamnat i ett förhållande igen... Har ju haft tanken " håll dig så långt från förhållanden som möjligt, på så vis minskar risken för att du blir brännd" - Men ibland går det ju bara inte! Det bara är som det är och blir som det blir och plötsligt är man bara i ett förhållande, bara sådär... och det blir så bra och fint och det förgyller bara vardagen...

Detta tycker jag är en befogad och bra varnings-skylt!!