Hej o hå... Mycket att tänka på inför resan till London... Oftast när jag reser så brukar jag vara lite lat och boka ett hotell iaf första kvällen samt transfer från flygplatsen.. Detta gjorde jag inte denna gång..

Så jag har spenderat timmar på nätet för att hitta ett boende som känns bra och just nu spenderar jag timmar med att hitta bästa sättet att ta sig från flygplatsen till hostlet jag bokat in mig på... Det hade verkligen inte varit några problem om det inte var så att jag kom fram så sent på kvällen... Så allt hänger på en timma.... Alltstå är det mycket viktigt att mitt bagage kommer fort när vi landat då sista tåget går 1 timma efter att jag landat... Funderingen nu går åt att packa jäkligt lätt så att man bara har ett handbagage med sig och struntar i bagage... Men det är såklart svårt att packa max 5 kg för en hel vecka.. ja menar jag är ändå tjej...

Men det löser sig, i värsta fall går det ju taxi iaf, men känns ju tråkigt att lägga 700 spänn på taxi första kvällen... Och så känns det lite fånigt med, mer spännade att resa obekvämt!

Men det löser sig nog... Det här känns verkligen som MIN resa, och den börjar redan på eskilstuna centralstation... :P Ingen skjuts till arlanda och avvinkande och pussande och kramande.. Det är Iskallt jag som ger mig ut i världen....

Och mamma är lika orolig som vanligt och bannar sig för citerat "att hon uppfostrar ungar som är så jävla modiga"..  Min åsikt är att hon borde vara stolt istället.. Fast det är hon nog iof bakom den där nervösa masken.. =)

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Just nu spelas mest Melissa Horn och Winnerbäck i mina högtalare... Deras texter och sinnesstämmningen i melodierna innefattar rätt mycket av vad jag känner just nu... Jag känner mig kluven.. Jag känner mig som en jävla tonåring igen. Gick igen...

Det krackelerar sakta.... Livet, jag... Masken faller sönder Smärta luktar illa... Den skrämmer bort människor Skapar oro, ångest... Funderingar! Jag försöker hålla ihop, vara stark Men ärren gör sig påminda och jag får ingen vila Tårarna...

Längesedan jag bloggade här. Men jag återkommer, av någon anledning när livet är jobbigt, annars bloggar jag mest på emlinn.blogg.se. Dock är detta min första blogg och på något vis känns den mest hemma när livet inte är som det borde, när det händer...

Det vrider sig i mig... Känns som kugghjul i min kropp som krossar allt mjukt där inuti.. Ljuger jag för mig själv? Är det bättre att fly? Vart bottnar längtan? Vad är det som göder sorgen? Frågor utan svar... Jag vet inte! Hur lämnar m...

Inser att allt inte är så bra som jag önskar... När jag dödar SuperMario i frustration och önskar att det vore lika enkelt för mig att hoppa i lavan och återkomma med fem nya liv... När jag på promenaden i solen överväger att testa hur det känns ...