Nu har det gått strax över en vecka sen jag startade mitt projekt att äta bra/normalt, regelbundet och träna normalt.

Det har faktiskt gått rätt bra och jag har faktiskt gått ner ett kilo...  Ska försöka fortsätta på denna linje nu, inte bara för vikten utan för att kroppen lär må bättre...

Igår var det som bekant midsommar, vi startade dagen på gustavsvik, askul... är helt sönderslagen efter forsen, men det var det värt! På kvällen blev det grill och nubbe med vänner och bekanta... Jag var dock rejält sliten efter ett par nätter med betydligt mindre sömn än vad min kropp kräver så jag bangade tidigt och sov 10 timmar inatt istället.... Riktigt skönt! Nu sitter jag och väntar på att våga ta bilen till Eskilstuna och släktmiddagen som går av stapeln enligt tradition. Blir en snabbvisit i tuna, ska hämta hem min älskling som har varit hos "mormor och morfar" några veckor nu över flytten.. Får hoppas att han kommer att trivas bra här i vår nya lilla lägenhet bara...

usch, känner att jag varit riktigt dålig på att blogga den senaste tiden, men har typ noll inspiration och den här sortens inlägg känns inte direkt kul att skriva.. ja menar.. vem bryr sig om vad man pysslar med?! vardagsuppdateringar utan minsta lilla reflektion som gör det roligt... ne... måste skärpa till mig.. det är helt klart!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Just nu spelas mest Melissa Horn och Winnerbäck i mina högtalare... Deras texter och sinnesstämmningen i melodierna innefattar rätt mycket av vad jag känner just nu... Jag känner mig kluven.. Jag känner mig som en jävla tonåring igen. Gick igen...

Det krackelerar sakta.... Livet, jag... Masken faller sönder Smärta luktar illa... Den skrämmer bort människor Skapar oro, ångest... Funderingar! Jag försöker hålla ihop, vara stark Men ärren gör sig påminda och jag får ingen vila Tårarna...

Längesedan jag bloggade här. Men jag återkommer, av någon anledning när livet är jobbigt, annars bloggar jag mest på emlinn.blogg.se. Dock är detta min första blogg och på något vis känns den mest hemma när livet inte är som det borde, när det händer...

Det vrider sig i mig... Känns som kugghjul i min kropp som krossar allt mjukt där inuti.. Ljuger jag för mig själv? Är det bättre att fly? Vart bottnar längtan? Vad är det som göder sorgen? Frågor utan svar... Jag vet inte! Hur lämnar m...

Inser att allt inte är så bra som jag önskar... När jag dödar SuperMario i frustration och önskar att det vore lika enkelt för mig att hoppa i lavan och återkomma med fem nya liv... När jag på promenaden i solen överväger att testa hur det känns ...